Mc-äventyret till Normandie börjar i Göteborg med en resa över lugna vatten och en landstigning i Kiel.
Efter åtminstonde ett par månaders längtan att komma ut på två hjul för en lite längre resa, är det äntligen dags. Motorcyklarna är servade, däckade och packade med allt vi behöver för resan - kläder för alla väder kameran för alla spännande vyer.
Vi lämnar Jönköping i backspegeln, för ett första språng söderut på kontinenten. Förväntningen ligger i luften när vi tar oss ner till Göteborg och färjan till Kiel.
Två timmar senare, möts vi av en helt annan atmosfär – ljudet av havet, folk som reser mot olika mål och motorcyklar parkerade längs fartygets däck. När färjan lämnar hamnen tar resan ny fart denna gång ut över västerhavet söderut.
Morgon i Kiel, ett lätt regn välkomnar oss men som visades vara snabbt övergående. Nere på bildäck är det ett 20-tal motorcyklister i full färd att släppa loss sina hojar, för att efter gränspolisens granskande blickar spridas på det tyska vägnätet. En extra tröja får hjälpa att hålla värmen den första timmen. Vi kör på småvägar ner till Glückstadt för att ta nästa färja denna gång över Elbe.
Tydligen ett populärt vägval för många, en kö på flera kilometer vilket skulle innebära flera timmars väntetid om vi skulle infoga oss i alla bilisters öde. Så det fick bli en spännande forcering innan vi belåtna hamnade längst fram i kön för en smidig ombordkörning.
På andra sidan Elbe blir det en fortsättning på fina vägar genom det tyska landskapet. En välförtjänt paus på vägen – gasolköket är framme och frystorkad mat blir en liten fest. Det enkla är ofta det bästa, känslan av frihet och en stund att njuta.
Dags att börja titta på ett lämpligt hotell för natten, vilket går snabbt med hjälp av diverse hotellappar. De ända hotell som vi förbokade var det i Normandie eftersom den 6 juni varje år samlar tusentals turister och entusiaster just kring dagen D, så där kan det vara ide att förboka hotell
Laddar med en rejäl hotellfrukost innan det är dags att göra iordning hojarna och förbereda oss för en heldag utefter den holländska kusten genom byar och städer och över gigantiska dammar.
Morgon och dags för ännu en dag på Tigern, idag passerar vi Belgium på väg in i Frankrike. En uppiggande fika innan vi kommer in i Normandie, en blåsig dag, men inget regn vilket underlättar.
Normandie är till ytan lika stor som Dalarna, med en vacker natur och mängder med historiska platser, däribland landstigningen 1944 som omfattar flera platser. Miljoner turister kommer till dessa stränder varje år bland annat Omaha Beach, där några av de hårdaste striderna ägde rum. Besök i Airborne museum gav en tydlig bild hur luftlandsättningen gick till.
Den mest kända kyrkan från de allierades invasion av Normandie 1944 är Sainte-Mère-Église. Den blev ikonisk eftersom amerikanska fallskärmsjägare från 82:a luftburna divisionen landade där under D-dagen. En av de mest berömda händelserna var när John Steele, en amerikansk soldat, fastnade med sin fallskärm i kyrktornet och hängde där medan striderna pågick nedanför. Hans historia har blivit en symbol för invasionen och finns även med i filmen "Den längsta dagen"
Den amerikanska 2:a jägarbataljonen fick uppdraget att storma klippan. Trots dåligt väder och navigationsproblem lyckades soldaterna klättra upp med hjälp av rep och stegar under intensiv beskjutning.
Idag är platsen ett minnesmärke över de soldater som stupade och som påminner om de uppoffringar so gjordes för att befria Europa.
Framme vid en av resans delmål Giverny och Claude Monet hem och trädgårdar en av impressionismens främsta konstnärer. Trädgårdar som består av två delar en färgsprakande blomsterträdgård och den japanska vattenträdgården, där han målade sina berömda näckrosmotiv
Sent på eftermiddagen och dags att gå igenom hotellapparna för ett sista stopp i Frankrike. Vi lyckades hittade ett gammalt och slitet hotell som sett sina bästa dagar, men de serverade både kvällsmat och frukost så det fungerade bra. Bra fungerade inte min Tiger på morgonen som vägrade starta verkade vara batteriet som saknade kraft, med hjälp av Tigers hjärtstartare kunde vi fortsätta genom Luxenburg och upp mot Trier och ansluta till Moseldalen