Lookdown

Det blev en sväng till men nu är den sista för i år gjord, tror jag, är bäst att tillägga. Dags att förbereda bågen för lågsäsongen, lite puts och pedikyr innan det är dags för pyjamasen och koppla in underhållningsladdaren. Sen är 2020 års högsäsong över för min del, lite mindre projekt i vinter gör lågsäsongen mindre låg eller lång. 

Sista turen 23 sept ?

Tittar framåt mot nästa säsong, även att många frågasätter om årets redan har övergått till garagesäsong. Väg 63 (Trollstigen) tror den öppnar för trafik i mitten på maj, om man nu är välkommen in i Norge då.  Har ett par resor som är planerade, men som corona ställde in. Kan inte hjälpa det men lite pessimistisk är jag nog ändå, men jag hoppas på det bästa. Hoppas även på en resa till Fakker See i Österrike, som omges av fantastisk natur och där det inte är långt till Italienska och Slovenska alpvägar ja även Schweiz ligger på bekvämt avstånd. 


Tittar även på alternativa resor inom Sverige, om corona fortsätter kasta en mörk skugga över oss nästa år. Inlandsvägen norrut med små avstickare mot fjällvärlden. Sen när det är dags att köra söderut funderar jag på samma väg, men med avstickare mot kusten. Blir väl en hel del omvägar/mc-vägar. Mycket googlande i vinter på sevärdheter och intressanta platser längs vägen.



Årets sista?



 Mitten av september och prognosen för dagen, sol och varma 25° i södra Sverige. Så  kompassriktningen är inte så mycket att fundera på, återstår vägval och ett mål. En fyr är aldrig fel bara man inte behöver gå alltför långt, och Kullens fyr passar perfekt, här behöver man bara bryta mot en trafikregel eller titta på utsikten när man passerar förbudsskyltarna.


















Lite nostalgi när det gäller vägval, 30 år sen jag kunde titulera mig som tradarchaffis och det är inte bara lastbilarna som har genomgått en modernisering. Vägarna har fått nya och bredare sträckningar, tradarfiken dog ut eller fick byta inriktning. Så blev det i Åsljunga, där fanns ett populärt tradarfik innan motorvägen byggdes och E4 gick genom Eket och Åsljunga. Fastigheten är kvar tillsammans med den stora parkeringen på baksidan, numera är det en vildsvinsbutik och en butik för jakt och fiske.

Lika förvånande som att se och känna igen byggnader och nerlagda mackar var att känna igen och komma ihåg vissa kurvor och backrön, det är ändå 30 år sen jag körde där sist. Vissa vägavsnitt är uppgrävda och återställda  till skogsmark så där blev det omvägar både på grus och asfalt.




Nostalgimack

En tur i ett soligt men något krispigt höstväder, till ett litet museum över en svunnen tid då en mack var just en mack.


Då var det inte så mycket kiosk eller livsmedel utan mer bensin, torkarblad, tändstift och motoroljor. Ville man köpa mjölk eller andra livsmedel var man hänvisad till Konsum.


Mobilerna var större, och saknade skärm, men man kunde få skydd från en regnskur om det skulle behövas.



Nynäs

Vätterhems smått osanolika "renovering" fortsätter, då man flyttar kulverten som ligger under huset till taket inne i vardagsrummet. Takhöjden blir föga imponerande 2.13 cm, visserligen blir det lättare att slå klackarna i taket. Men jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att bostadsbolaget Vätterhem skulle ha både bildligt och bokstavligt så lågt till tak. Vi kände oss tvingade att fly, risk för coronasmitta och byggkaos med hantverkare springande ut och in i lägenheten även denna vecka. 4 dagar i Nynäs med korta och distanserande besök hos barn och barnbarn.

Måndag
Incheckade på Skärgårdshotellet i Nynäs efter en liten nostalgitur  runt i Nynäshamn.
Tisdag och i det närmaste folktomt tåg in till Stockholm för lite shopping och en glass i kungsan, innan vi stal en lunchtimme av Jenny med lite fastfood vid Stadshuset med utsikt över Riddarfjärden. På onsdagen blev det bilen in till Tyresö på eftermiddagen för att ta sällskap av Levi från skolan, och träffa Noah och Lisa under ett par timmar på seneftermiddagen. Torsdag och bilen tillbaka till byggkaoset i Jönnet